Ja min reumatism var det ja!!!!! Jag fick den efter jag fått mitt första barn. Jag fick ondare och ondare. Först i handleder och fingrar. sedan i ryggen och axlarna. Jag trodde ju att det berodde på att jag var ovan att bära runt på en bäbis och sitta och amma och liknnde saker. Sedan började det bränna under fötterna när jag klev upp och skulle amma på nätterna. Då sa min faster att jag skulle gå till doktorn för det kunde vara reumatism. Alla prover visade på att det var reumatism och det finns även i släkten så det hade nog legat latent i kroppen tills jg födde mitt först barn. 

 Till slut hade jag så ont så jag nästan inte kunde bära min bäbis. Då hade vi vårt sovrum på övervåningen. Det blev till att flytta om rummen så vi fick sova på nedervåningen. Då slapp jag iallafall bära bäbisen i trappen.

 Sedan har det varit att prova massa olika mediciner för att se om något hjälpte. Men inget var riktigt bra. När vi började fundera på vårt andra barn så blev jag erbjuden att prova en ny medicin som inte var så provad men skulle vara jättebra. Då sa reumatologen att man inte ska avstå sina barn. Någon sorts hjälp måste man ju kunna få efteråt. De sa att jag skulle få den nya medecinen sedan istället. Dessutom skulle man kunna få en vilo period under graviditeten men kunna bli värre efter. Vi funderade men eftersom medicinen skulle vara så bra så beslöt vi oss för att ha ett till barn. När vi fått vårt andra barn så var den medicinen en bristvara. Bara barn som var så svårt sjuka i sin reumatism att de satt i rullstol fick den.

 Jag vart sämre och började få ont i en höft. De sa att de helst inte ville operer in en ny hötled när man vr så ung. första operationen blir bra. Andra knske också blir bra sedan vet de inte. En höftled brukar hålla ca10-15år innn den måste bytas igen. Vd händer när det inte går att sätta dit en ny? Rullstoll eller??

 Reumatologen sa till mig att det var ju nu jag behövde vara rörlig när barnen var små. Men jag väntade ändå med min operation. Jag haltade så mycket att folk brukade titta efter en när man gick på stan. Gick jag på stan var jag helt slut sedan. På nätterna kunde jag ligga still en kort stund bara för att det värkte så mycket. Det var ju ben mot ben i höften. brosket var bort nött redan. Så till slut gjorde jag operationen (den skriver jag om en annan gång). Sedan fick jag tillgång att prova medecinen som heter Enbrel i kombenation med metrotrexat. Det är det som får mig att må så bra som jag gör idag. Annars har det säket redan varit fler operationer. Har haft min höftled i 10år nu och den är jätte bra än. Peppar peppar.....

 Skriver mer en annan gång. Ikväll blir det att titta på mello. kanske hinner hälsa på systerdottern först.

Ha det bra.